På väg hem på tåget förut ringde Anders. Han låg på golvet i vardagsrummet och kunde inte röra sig. Redan i fredags började ryggen göra ont men var hanterbart men förut när han skulle gå ut och hämta Leon som hade vaknat i vagnen så låste sig ryggen för han. Som tur är har vi nära och kära i närheten så Ulf kom hit och hjälpte honom med Leon, Lova var hos en kompis. 

När jag kom hem ringde han till 1177 och dom tyckte att om inte tabletterna hjälper ska han ringa ambulans eftersom han inte kan komma ut till bilen själv. Efter en stund hjälpte tabletterna och han kunde ta stöd av mig och väggarna för att kunna gå på toa. Sen hör det ju till att Anders är fruktansvärt stönig så varför åka in och få hjälp...? 

Han bestämde sig i alla fall för att strunta i sjukhuset så ringer han vårdcentralen till morgonen och ser vad dom säger. 

Det som är så himla typsikt är att sånt här ska hända när jag är borta. Som han sa, hade han varit själv hade han kunna legat på golvet länge men nu låg ju Leon och skrek i vagnen tills Ulf kom, urs och fy! <3